Net skyddshem (Nettiturvakoti) är en webbtjänst som tillhandahålls av Förbundet för mödra- och skyddshem. Förbundet för mödra- och skyddshem är en riksomfattande barnskyddsorganisation, som hjälper barn och familjer som lever i otrygga förhållanden samt förebygger familjevåld.

Net skyddshem hjälper alla parter i våldet, de som upplever det, de som utför det, de som är utsatta för våld samt deras närstående, genom att erbjuda dem information, diskussionshjälp (på finska) samt berättelser om familje- och närståendevåld och hur man kan komma över det. På webbplatsen ges också hjälp till dem som bevittnat våld eller till barn och unga som utsatts för våld.

Behöver du hjälp?

Kontakta skyddshem eller öppenvårdstjänster 

FRIDA – Fri från våld i Jakobstad hjälper på Svenska, tfn. +358 50 596 0980

Öppenvårdsenheten Avokki i Vasa (Vasa mödra- och skyddshem) hjälper på Svenska, tfn. +358 40 772 6078

Testa om det förekommer ekonomiskt våld i din närrelation.

Våld som upplevs inom familje- och närståenderelationer kan ha olika former.

Fysiskt våld: Fysisk misshandel är exempelvis att knuffa, riva i håret, strypa, sparka och slå. Om det fysiska våldet lämnar spår, kan det enklast identifieras. Det kan förorsaka krosskador och frakturer samt i värsta fall leda till döden. Det är ändå viktigt att komma ihåg att det fysiska våldet inte alltid lämnar spår.

Psykiskt våld: Psykiskt våld är exempelvis att underkuva en närstående, att skälla och kalla en person för något. Det psykiska våldet kan vara att offentligt eller inom fyra väggar förlöjliga någon. Psykiskt våld är också att socialt isolera en person från exempelvis sina vänner och släktingar, att ekonomiskt underkuva någon, att kontrollera någons yttrande av åsikter eller dess klädsel, att förhindra någon från att fritt gå ut, att psykiskt underkuva i sexuellt avseende eller genom att hota med fysiskt våld. I fysiskt våld ingår alltid också psykiskt våld.

Sexuellt våld: Kännetecknet för sexuellt våld är att den som använder våld inte respekterar en annans fysiska och sexuella självbestämmanderätt. Gränsen för rått våld överskrids i allmänhet när den part som utsätts för våld upplever att han eller hon inte längre har kontroll över situationen. Sexuellt våld är exempelvis våldtäkt, tvingande och påtryckning till sex, tvingande till sexuellt förnedrande gärningar, fotografering utan tillstånd, sexuellt utnyttjande av någon som somnat eller slocknat och sexuella trakasserier.

Ekonomiskt våld: Ekonomiskt våld är ett nedtystat problem och inte lika välkänt som andra former av våld. Ekonomiskt våld innebär situationer där våldsutövaren kontrollerar, berövar eller förstör den andras ekonomiska resurser i syfte att försämra dennes ekonomiska självständighet eller för att själv gynnas ekonomiskt. Ekonomiskt våld ses oftast som en våldsform i parförhållanden med det kan också förekomma gentemot till exempel barn, föräldrar och mor- och farföräldrar. Exempel på ekonomiskt våld är att kontrollera den andras pengar, att inte låta den andra delta i ekonomiska beslut, att begränsa och störa den andras arbetsmöjligheter, ekonomiskt utnyttjande och ekonomiskt våld i samband med skilsmässa.  Läsa mer om ekonomiskt våld. 

Religiöst våld: Religiöst våld är fysiskt eller psykiskt våld som hänför sig till religion. Religiöst våld kan i ett parförhållande ta sig uttryck i att man förlöjligar, föraktar eller rentav förnekar religiösa behov. Det kan också vara att en person tvingas att följa religiösa normer och regler. Våld i anslutning till heder är en form av religiöst våld och i det kan ingå drag av familje- eller närståendevåld. I hedersvåld ingår att offret kontrolleras och begränsas på olika sätt. Våld i anslutning till heder är exempelvis kontroll, dvs. att offret utsätts för begränsning, isolering, hot och tvång.

Förföljelse: Familjevåld under parförhållandet kan efter en separation omvandlas till förföljelse. Förföljelsen upprepar sig, det sker icke önskvärda kontakter, personen förföljs, iakttas och hotas, vilket leder till att personen känner rädsla och ångest. Det förföljande beteendet kan vara småskaliga hotande antydningar, skoningslöst svartmålande eller så kan det också tillspetsas i gärningar med fysiskt våld. Tekniska applikationer såsom sociala medier ingår numera alltid på något sätt i förföljandet. Förföljandet är ett brott och förövaren kan dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Ekonomiskt våld förekommer i många olika former och i olika nära relationer. Berövande av ekonomiskt oberoende är ett starkt sätt att kontrollera en annan. Det har också mycket negativa konsekvenser för den utsatta och eventuella barn. Förutom att det försämrar den ekonomiska situationen har det också en negativ inverkan på hälsa och personligt kapital och det gör det betydligt svårare att lämna ett våldsamt förhållande. Ekonomiskt våld kan också förekomma till exempel av vuxna barn gentemot föräldrar eller morföräldrar, men barn eller unga kan också uppleva det av sina föräldrar. 

I många internationella studier verkar det förvånansvärt vanligt att i nära relationer där det förekommer psykiskt och/eller fysiskt våld så förekommer det nästan alltid också någon form av ekonomiskt våld. Således är ekonomiskt våld tydligt kopplat till andra former av våld i hemmet, men det kan också inträffa utan andra former av våld. Det tenderar också att förvärras när det fortsätter, precis som andra former av våld i nära relationer. 

Ladda ner en utskrivbar version av affischen här.  

Former av ekonomiskt våld 
  • Kontroll av pengar: Det kan handla om övervakning och kontroll av den andras pengar, att man själv tar alla beslut som rör den gemensamma ekonomin eller att man hemlighåller information om den andras, sin egen eller den gemensamma ekonomin.

”Mina barns pappa tvingar mig att redovisa vad jag handlar till barnen för barnbidraget. När han anser att det inte är nödvändiga saker vill han att jag ger tillbaka pengar.” 

”När jag handlade mat fick jag en summa pengar som skulle räcka till mycket. Om jag någon gång köpte en chokladplatta blev jag utskälld – det var ju slöseri och bevis på att jag inte kunde hantera pengar.” 

  • Ekonomiskt utnyttjande: Det kan handla om påtryckning till skuldsättning eller att man försätter den andra i en skuldspiral. Det kan handla om olika levnadsstandard inom familjen, att man använder gemensamma medel för sina egna ändamål eller vägrar att ta ekonomiskt ansvar. Det kan också röra sig om stöld eller utpressning av pengar av närstående. Hit hör också olika romantik- och kärleksbedrägerier. 

”Det var en riktigt stor chock att hitta brev från indrivningsbyråer och utmätningar som min mamma hade gömt. Allt var i mitt namn. Till slut visade det sig att min mamma hade beställt allt möjligt i mitt namn och till och med tagit skuld med mina bankkoder. Det är en riktigt stor tröskel att rapportera ett brott som ens egen mamma har begått.” 

”Mitt vuxna barns missbruksproblem orsakar mycket oro. Under åren har jag gjort mitt bästa för att stödja honom, inklusive att betala av narkotikaskulder. Jag lever i konstant rädsla och jag har till och med tagit på mig skulder för att själv överleva ekonomiskt. ” 

  • Ekonomiskt våld efter skilsmässa: Det kan förekomma hot i samband med uppdelning av egendom, manipulation av gemensamma medel eller vägran att betala underhållsbidrag. Det kan handla om avsiktligt förlängande av rättsprocessen i samband med vårdnadstvister, förstörande av den andras eller gemensam egendom eller ekonomisk förföljelse. 

”Innan vi skildes hann min make ta flera stora konsumtionslån. Minst hälften av dessa återstod för mig att betala. Efter skilsmässan hände det många gånger att min make inte kom till barnatillsyningsmannens möte när vi försökte komma överens om frågor som rörde vårdnaden om barnet, t.ex. underhållsbidrag. Senare var jag tvungen att ständigt påminna och be min make om att betala underhållsbidraget, som han alltid ”glömde” att betala varje månad. Ibland gav han pengar i present till barnet, så jag kunde inte använda dem till vad de var avsedda för. Jag kan inte heller spara pengar på barnets konto eftersom min före detta make också har tillgång till det och jag är rädd att han ska rensa barnets konto. Han har gjort det förut. ” 

  • Störande av arbete eller studier: Det kan röra sig om försvårande av den andras arbetsmöjligheter, begränsning av den andras arbets- eller studiemöjligheter eller ständigt störande på arbetsplatsen. 

”Mitt ex var riktigt svartsjuk. Han gillade inte att jag arbetade i kundservice på en plats där jag träffade okända män varje dag. Mitt ex kunde besöka arbetsplatsen flera gånger om dagen och skickade meddelanden hela tiden. Om jag inte svarade direkt fick det konsekvenser. Exet lät mig inte använda vår gemensamma bil och han ville granska mina kontoutdrag för att se hur jag spenderade mina pengar. Han berättade heller aldrig för mig att han hade ett ganska stort arv, även detta blev klart för mig först efteråt.” 

Testa om det förekommer ekonomiskt våld i din närrelation – Nettiturvakoti

Ekonomiskt våld innebär våld i hemmet där våldsutövaren försöker kontrollera eller utnyttja den andra ekonomiskt. Ekonomiskt våld syns inte utåt och lämnar inga fysiska spår. Det kan dock vara lika skadligt för den utsatta och orsaka långsiktiga konsekvenser. 

Första stegen 

Om du misstänker eller upplever ekonomiskt våld i din nära relation är det viktigt att inse att du inte är ensam. Ekonomiskt våld är inte heller ditt fel – det är våldsutövarens medvetna eller omedvetna beslut att skada och utnyttja dig ekonomiskt. Om du undrar om du upplever ekonomiskt våld i din relation kan svaret på dessa frågor hjälpa dig att bättre förstå din situation. 

Håll dig själv och dina barn trygga. Ofta möter de som upplever ekonomiskt våld också andra former av våld, till exempel psykiskt och fysiskt våld. Om du behöver hjälp just nu, ring det allmänna nödnumret 112. 

Om du undrar om det är säkert för dig att stanna hemma, kontakta skyddshemmet. Du kan också kontakta Nollinjen eller Brottsofferjouren. 

Sök ekonomisk hjälp. Ta reda på vilka förmåner du har rätt till. Efter att ha upplevt ekonomiskt våld i en nära relation kan det vara utmanande att lämna relationen utan pengar. Kontakta kommunens vuxensocialarbete eller FPA. Du kan också få hjälp från Garantistiftelsen. Våga söka hjälp och stöd för din situation! 

Sök expertråd angående pengar. Ring din kommuns ekonomi- och skuldrådgivning. 

Det är viktigt att inte vidta åtgärder för att betala dina skulder innan du diskuterar med en kvalificerad skuldrådgivare, eftersom vissa skuldlösningar kan få allvarliga långsiktiga konsekvenser. 

Du kan behöva vänta på ett möte med en skuldrådgivare. Om du håller på att lämna eller redan har lämnat ett våldsamt förhållande finns det saker du kan göra medan du väntar. Det här kan förhindra ytterligare ekonomiskt våld och det hjälper dig att gå mot en säker och självständig framtid. 

Samla viktiga dokument 

Försök att få en tydlig bild av din ekonomiska situation. Våldsutövaren kan ha dolt denna information, men försök att ta reda på vilka tillgångar, konton och skulder som finns i ditt namn. Försök att ta reda på om du har egendom, som till exempel en bil eller besparingar? Finns det skulder i ditt namn, till exempel kreditkort, bostadslån eller andra lån? Om du bor på hyra så är hyresavtalet i ditt namn? Är du ansvarig för räkningarna? Har du ett bankkonto i ditt namn? 

Försök att få tillgång till viktiga dokument. Se till att du kan göra detta säkert. Du kan behöva kopior av dokument till exempel för att få förmåner, öppna ett bankkonto eller om du börjar ett nytt jobb. Viktiga dokument inkluderar ditt och ditt barns pass, körkort, personnummer, kontoutdrag, kreditkortsinformation, dokument som rör bostadsägande eller hyresavtal, el- och vattenräkningar i ditt namn, lönespecifikationer och information om eventuella förmåner du fått. 

Det kan vara en bra idé att förvara dessa dokument hos en pålitlig vän eller familjemedlem istället för hemma ifall våldsutövaren bor där. Om du inte på ett säkert sätt kan få tillgång till originaldokumenten så kan skannade kopior, bilder eller skärmdumpar av dokumenten också vara användbara. 

Skydda ditt bankkonto 

Om du kan göra det på ett säkert sätt så öppna ett nytt bankkonto. Om du inte redan har ett bankkonto i ditt eget namn så är detta ett viktigt steg för att du ska kunna få förmåner eller löner och betala dina räkningar. 

Om du har haft ett gemensamt konto med våldsutövaren eller vet vilken bank han har ska du öppna ett konto vid en annan bank. I och med detta undviker du risken för att våldsutövaren kommer att kunna använda din nya adress. 

Frys gemensamma konton. Om du har ett gemensamt bankkonto med våldsutövaren kan du be banken att frysa kontot. Detta kan vara en mycket viktig åtgärd för att förhindra att våldsutövaren tar ut alla pengar från kontot eller orsakar skuld. Du kanske vill ta ut pengar innan kontot blir fryst, eftersom du inte kommer att kunna göra det när kontot väl är fryst. Att öppna kontot på nytt kräver samtycke från alla kontoinnehavare. Genom att använda ett gemensamt konto kan våldsutövaren få reda på var du befinner dig (till exempel via kontoutdrag). Fundera dock noga över om frysning av kontot kan orsaka ytterligare svårigheter. 

Ändra PIN -koder och lösenord. Om du tror att våldsutövaren har tillgång till din nätbank eller att hen kan gissa din PIN -kod eller lösenord så ändra dem. Tänk på att hen förmodligen vet till exempel ditt födelseår, din mammas flicknamn och ditt husdjurs namn, så försök att använda PIN -koder och lösenord som hen inte kommer att tänka på. 

Ta bort din partner om hen är listad på ditt kreditkort. Om våldsutövaren är en sekundär kortinnehavare till ditt konto så kan du ringa kortutgivaren och be dem ta bort hen. På samma sätt kan du ta bort dig själv som sekundär kortinnehavare om du har tillgång till ett kreditkort i din partnerns namn. 

Mot ekonomisk trygghet 

Även om dessa åtgärder kanske inte ger en långsiktig lösning så kan de hjälpa dig att få mer information och hantera din situation. De kan hjälpa dig att förhindra ytterligare ekonomiskt våld och kan hjälpa dig att vara säkrare. Var noga med att vidta dessa åtgärder endast om du är säker på att det är säkert för dig att göra det och inte kommer att orsaka ytterligare skada. 

Om du är utsatt för ekonomiskt våld så kom ihåg att du inte är ensam.  

Jag var så kär. Visst blev jag varnad, men allt hände så snabbt. Första slaget kom från ingenstans, kunde inte tro att det var sant. Fanns inget skäll. Nu åren efter när jag tänkte på mitt liv så finns det fortfarande ett stort svart hål. Minns nästan inget pga våldet. Men första smällen glömmer jag aldrig. Jag dammsög och bad honom att ta bort sin mobil från soffan. Men nej. Mobilen ramla på golvet och då fick jag min första small. Berättade aldrig om våldet till någon. Menar jag skämdes så otroligt mycket. Inte ens till store syrran som jag hade nära relation till. Gravid blev jag på direkten. Ville inte ha barnet. Försökte allt för jag skulle få missfall. Barnet föddes och våldet fortsätte. Visste av hans andetag när han börja slå och psyka. Han behövde inget skäll till det.

Fysiska våldet var hemskt men psykandet var värre. Fick inte säga vad jag tycker eller yttra mig. Kunde inte fatta varför. Hade lärt mig hemifrån att det var viktigt att säga vad man tycker eller yttra sig. Ingen visste om hur mitt liv var. Den enda jag kunde ’prata med’ var Gud, visst kom det stunde när jag undrar vart Gud var. Under flera år planerade jag min rymming. Men vågade inte. Var räd om mina släktningar och för mitt liv. Tills jag fattade att jag måste rymma för att rädda mitt eget liv. Den dagen jag rymde satt barnet på köks golvet och lekte. Mannen duschade. Sagt till mitt barn “Mamma gå till äffaren ock kommer inte tillbaka.”

Kvinnojouren på en annan ort räddade mitt liv, menar annars vore jag inte här. Om jag skulle få chansen att säga till alla som lever under våld och rädsla. Stanna inte kvar, kontakta Kvinnojouren! Jag har friheten idag att bara mig själv. Andas fritt och göra vad jag vill. Fast jag skulle göra bort mig så behöver jag inte vara rädd. Dock till låter jag mig inte vara ‘lycklig’. Om jag känner lycka så beskyler jag mig själv. Det är väldigt utmanande fast jag idag har en bra relation med en underbar man. Så har han svårt att förstår mig. Han vet inte vad jag har gått I genom. Men hur skulle han kunna veta det när jag själv inte ens förstår mig själv ibland. Eller ens minns mycket. Men allt finns där någonstans bak i huvet. Rymmer fortfarande I mina drömmar från x. Ibland vågar jag tar med mig barnet, ibland inte. Livet skulle vara perfekt om vi fick med barnet leva tillsammans någon dag. Detta är våran dagliga bön till Gud.

Jag mötte min ex-man då jag var 16 år, i mitten av 80-talet. Hemma var det oroligt och föräldrarna var på väg att skiljas. Min far var alkoholist. Jag blev gravid ganska fort och slutade gymnasiet mitt i. Jag mådde illa hela graviditeten och i 9:e månaden vägde jag 43 kg. 

Från det har mitt liv varit ett ständigt överlevande från dag till dag. 

Att få ett handikappat barn, att jag inte ens dög till att få ett friskt barn, blandades med oändliga gräl med mannen. Så här efteråt tänkt har det varit allt från psykiskt till fysiskt våld – att dra i håret, blåmärken på armar och ben, men inte någonsin på ansiktet, för att det syns. Den ekonomiska biten tänkte jag inte ens på den tiden, vi hade knappt inga inkomster alls, då sambon var i civiltjänstgöring och jag var mammaledig. Han skötte allt ekonomiskt, vi fick hjälp av hans föräldrar då det inte fanns pengar till att köpa mat eller annat nödvändigt. Han tyckte att jag inte klarade av att hantera pengar, och bevisade detta på olika sätt. 

Han var dock flitig och fick arbete lätt. Jag var hemma med vår son som var mycket sjuk. Jag handlade mat. Jag fick en summa pengar av honom per gång. Detta förde nog också något gott med sig; så lärde jag mig att räkna vad summan räckte till, samt att planera mathushållningen. Dock tyckte jag emellanåt att det var rätt onödigt att han ropade åt mig om jag köpte mig en chokladplatta någon gång, han tyckte det var slöseri. För det mesta fick jag t.ex. kläder av min mamma eller mina mostrar, och på något sätt hade jag väl blivit blind för allt. Alla dessa år visste jag inte vad vi hade för pengar på bankkontot och jag hade ingen kunskap om att använda bankkort – det skulle jag inte ens ha vågat göra, så stark var min tro på hans ord att jag inte klarar av att hantera pengar. 

”Alla dessa år visste jag inte vad vi hade för pengar på bankkontot och jag hade ingen kunskap om att använda bankkort – det skulle jag inte ens ha vågat göra, så stark var min tro på hans ord att jag inte klarar av att hantera pengar.” 

Så småningom när sonen blev äldre utbildade jag mig via arbetskraftspolitisk utbildning och fick jobb inom städning. Jag visste hur mycket min lön var, men vart den gick och vad den användes till, det visste jag inte. Jag blev så pass intresserad av mitt yrke att jag ville utbilda mig vidare, men enda alternativet för mig var att studera via nätet och vid sidan av arbetet (jag fick ju inte resa någonstans och hade inget körkort). Min arbetsgivare gav mig möjlighet att bli arbetsledare, och ett par år senare sökte jag och fick chefsarbete vid grannkommunen. 

Jag pendlade till och från jobbet med bussen som på början av 2000-talet ännu gick ganska ofta. Senare blev det svårare att åka med buss, då turerna togs bort, och min man började lära mig att köra bil. Det var mycket jobbigt i och med att han var så rädd att jag skulle skada bilen och jag var rädd att köra. En dag överraskade han mig med en egen bil. Dock blev det senare ändå så, att bilen stod på gården och han förde mig till jobbet själv. Bilen kunde ju bli skadad då jag var så dålig på att köra. Jag blev ofta försenad från jobbet på grund av att han hade svårt att vakna på morgonen. 

Jag var då chef för 130 personer, hade inget eget liv och visste inget om vår ekonomi, trots att jag hade ganska bra lön. Då jag en morgon tittade mig runt i vårt hus, noterade jag att nästan inget av de saker som fanns där var mina. Han kunde nog köpa sig en sak han tyckte sig behöva, t.ex en snöslunga eller en ny bil, men jag fick inte ens en diskmaskin, trots att det skulle ha underlättat min arbetsbörda mycket. 

En morgon för sex år sedan ringde han mig på jobbet och skällde ut mig för någon småsak. För första gången bröt jag ihop inför andra människor. Arbetskamraten som satt bredvid mig hörde allt och kom och sa: ”Nu räcker det. Nu går vi och söker en lägenhet åt dig och vi hjälper dig med det du behöver. Vi har följt med detta i för många år nu, och du kan inte fortsätta så här.” Efter två dagar hade jag en egen bostad, visserligen nästan tom, men den var min egen. Jag gick till banken och de hjälpte mig att få eget bankkonto och bankkort. De berättade för mig hur jag kunde göra med olika saker som jag funderade på. Jag fick också hjälp av kvinnojouren i skilsmässans olika skeden (både praktiskt och psykiskt stöd) samt av familjerådgivningen. Jag är evigt tacksam för alla personer som hjälpte mig. 

Idag efter sex år har jag eget hus, egen bil och är ekonomiskt oberoende. Jag vet att jag klarar av att hålla min ekonomi i balans, sköter mina räkningar och andra ärenden galant. Han hade fel. 

Vid 18 års ålder flyttade jag från mitt barndomshem till andra sidan Finland för att studera. Jag träffade snart en ung man och vi började dejta. Vårt förhållande varade ett par år, lite så där on-off. Så här i efterhand var vårt förhållande inte byggt på en sund grund, men det var svårt att förstå eller lägga märke till då. Det började smått med psykiskt och ekonomiskt våld som med tiden eskalerade, som det ofta gör i nära relationer. Ibland fanns det bättre perioder som fick mig att tro att jag kunde hjälpa honom och ”bota” hans problem. 

Jag visste inte i början av vårt förhållande att han var psykiskt sjuk och använde en mängd olika droger. Gradvis började han ljuga, manipulera och utnyttja mig ekonomiskt. Jag inser efteråt att jag var så ung och att min livserfarenhet ännu var så begränsad – jag var också ett lätt mål för honom eftersom jag inte kände någon på orten. Jag tror också att det handlade om medberoende i relationen, därför försökte jag med alla medel rädda honom. 

Under ungefär ett och ett halvt år av ekonomiskt utnyttjande lånade eller gav jag honom totalt mer än 10 000 euro av min lilla inkomst och studielån. Det hela kulminerade i våldsamma hot om att döda mig om jag inte gav honom pengar igen. Då bestämde jag mig för att nu var det nog, jag var tvungen att bryta det här förhållandet på ett eller annat sätt. Jag lämnade också in en brottsanmälan mot honom och den här processen pågår fortfarande. Så småningom lyckades jag bryta mig ur förhållandet och flyttade så småningom till en annan ort. Därefter upphörde kontakten helt. 

Även om jag har en bra och nära relation till mina föräldrar och morföräldrar, har jag aldrig under förhållandet kunnat berätta om min situation. På ett sätt fick jag under förhållandet till och med en viss tillfredsställelse av att låna pengar när jag kände att jag hjälpte min pojkvän på ett konkret sätt. Jag hade trots allt också hjälpt mina egna föräldrar ekonomiskt tidigare. Nu tror jag att min ex-pojkvän bara utnyttjade mig och jag möjliggjorde på sätt och vis hans drogmissbruk genom att ge honom pengar. Mitt medberoende och den ständigt ökande skuldmängden hindrade mig från att lämna förhållandet, eftersom jag försökte göra mitt bästa för att vara honom till lags och få hans godkännande och få mina pengar tillbaka.

Hoten från min ex-pojkvän orsakade mig en enorm rädsla. Under förhållandet var jag ganska trasig eftersom jag stod inför ständiga lögner, manipulation, likgiltighet, maktutövning och utskällningar – det vill säga alla typer av psykiskt våld utöver det ekonomiska. När jag kämpade för att bryta mig ur relationen fick jag professionell hjälp från krishjälpen och mentalvården samt kamratstöd. Dessutom var polisen jag mötte i situationen verkligen förstående och kunde sätta ord på det jag hade upplevt – ekonomiskt våld. Mina erfarenheter av att söka hjälp har varit positiva och har hjälpt mig att komma vidare i situationen. 

”Gradvis började han ljuga, manipulera och utnyttja mig ekonomiskt.” 

Jag har sedan dess träffat en ny partner och relationen med honom har varit helande. Nu förstår jag hur det är att ha en jämlik och respektfull relation. Den ekonomiska friheten, som har kommit efter uppbrottet, har också varit befriande. Jag förstår att jag inte kommer att få tillbaka mina pengar, men som tur är hindrar det mig inte från att komma över det. Idag behöver jag inte ge någonting av mina egna pengar till någon annan och med min nuvarande partner kan vi dela kostnaderna rättvist. Även om jag har haft utmanande perioder med ångest, depression och självbeskyllning, inser jag nu hur bra jag ändå har klarat av situationen.  Min återhämtningsprocess fortsätter ännu i form av korttidsterapi. 

Jag vill dela min berättelse för att vara ett exempel på hur ekonomiskt våld kan upplevas av vem som helst, oavsett ålder eller social status. I framtiden vill jag gärna hjälpa dem som upplevt ekonomiskt våld, till exempel genom kamratstöd. Min erfarenhet visar att det går att ta sig ur och komma vidare från ekonomiskt våld. 

”Nu förstår jag hur det är att ha en jämlik och respektfull relation. Den ekonomiska friheten, som har kommit efter uppbrottet, har också varit befriande.” 

Efter ett 25 år långt äktenskap av något som kan liknas vid fångenskap har jag tagit mina rättigheter och min frihet tillbaka. Min ex-man har en månadsinkomst långt över medellönerna i Finland, många gånger större än min inkomst, men under alla dessa år såg han till att jag inte kunde använda något av det. Jag fick inte köpa någonting till mig själv eller till våra gemensamma barn. Jag fick inte ens köpa rätt storlek kläder eller skor till barnen. 

Det ekonomiska våldet började tydligt träda fram efter att vi fått vårt första barn. Jag behövde en ny klänning till dopet, jag hade ingen som passade, med det fick jag inte lov att köpa. Till sist ringde jag min mamma och bad henne skicka lite pengar. Min man fick nys om pengarna och sa att det var våra gemensamma pengar. Jag köpte aldrig nya kläder till varken mig själv eller till barnen, men även när jag någon gång köpte något från loppis började mannen skrika och bråka när han upptäckte inköpen. 

Jag var aldrig till frissan, han accepterade inte att pengar skulle gå till sådant. Jag fick inte heller handla mat eller betala räkningar. Enligt honom klarade jag inte av någonting och jag var så dum. Jag hade en gammal telefon med en begränsad anslutning, en anslutning som man oftast tar åt barn. Jag hade inte tillgång till mitt konto. Varje dag när mannen for till jobbet tog han med mina bankinloggningskoder i sin portfölj. Jag fick inte vara med och bestämma om någonting och allt jag gjorde var fel eller dåligt enligt honom. När jag gjorde mat kom han ofta och lade sig i och klagade på det jag hade gjort. Han bestämde också vilka personer jag fick umgås med, vilket ledde till att jag miste många av mina vänner. Han begränsade också vilka personer barnen fick träffa. 

Det förekom också fysiskt och psykiskt våld i förhållandet. Det psykiska våldet bestod av skrämsel, förnedring och underkuvande. Han anmärkte till exempel på vilka kläder jag hade på mig, han kunde säga ”Ska du verkligen gå ut så där? Du ser ut som om du säljer dig själv.” Jag lider av en kronisk sjukdom som kräver regelbunden medicinering. Under vårt äktenskap hände det ett antal gånger att jag blev inlagd på avdelning på sjukhus för att mannen vägrade att ge pengar till medicin. I sjukhusets journal skrev man en gång att patienten inte har råd att köpa medicin, men ingen reagerade på hur det kommer sig. 

”Jag fick inte köpa någonting till mig själv eller till våra gemensamma barn. Jag fick inte ens köpa rätt storlek kläder eller skor till barnen.”  

Det gick många månader efter skilsmässan innan jag kunde berätta vad jag varit med om. Det är först nu som det börjat gå upp för mig själv vad jag egentligen har upplevt. Jag minns känslan när jag första gången efter 16 år hade möjligheten att köpa något till mina barn – vi for till butiken och köpte en ny vinterjacka och det var en helt obeskrivlig känsla av frihet. Jag har träffat en ny man och de mest vardagliga sakerna tillsammans med honom kan få mig att gråta av lycka. Bara det att han frågar vad jag tycker, tänk att någon frågar min åsikt. Eller det att han gav mig en julklapp, min ex-man tyckte inte att jag förtjänade några julklappar. 

Efter skilsmässan fick jag ingenting materiellt med mig. Ex-mannen hotade mig angående uppdelningen vid skilsmässan och det slutade med att jag lämnade tomhänt. Ex-mannen försöker nu som bäst svartmåla mig inom de sociala tjänster vi får hjälp från. Barnbidragen går fortfarande till hans konto och han vägrar byta barnens adress. Vägen är fortfarande fylld av hinder men jag känner mig redan som en vinnare som tagit mig ut ur det där huset och återtagit min frihet. Jag önskar säga till andra i liknande situation att våga gå, ni kommer att klara er. Hämta matkassar från matutdelningen och sök utkomststöd från socialen, gör vad ni måste för att överleva – men lämna och gå aldrig tillbaka! Endast över min döda kropp går jag mera tillbaka till min ex-man. 

”Bara det att han frågar vad jag tycker, tänk att någon frågar min åsikt. Eller det att han gav mig en julklapp, min ex-man tyckte inte att jag förtjänade några julklappar.” 

Ett skyddshem är avsett som ett kortvarigt skyddsställe, då det är omöjligt eller direkt farligt att stanna hemma på grund av våld, hot eller rädsla. I skyddshemmet får du hjälp och du kan alltid ringa dit, om någon i en nära människorelation är våldsam eller hotande. Personalen i skyddshemmet hjälper dig att lösa en krissituation. Skyddshemmen betjänar dig dygnet runt. Skyddshemmet är en hemtrevlig plats, där personal är på plats dygnet runt. Skyddshemmen är avsedda både för kvinnor och män samt medföljande barn. För kunden är det avgiftsfritt att stanna i skyddshemmet. Du får också söka till ett skyddshem som är på annan plats än ditt eget boendeområde. Kontrollera kontaktinformationen till närmaste skyddshem här.

De öppenvårdstjänster som Medlemsföreningarna i Förbundet för mödra- och skyddshem tillhandahåller erbjuder stöd för att lösa situationer och för att komma över kriser som familje- och närståendevåld har förorsakat. Öppenvårdstjänsterna kan exempelvis ge hjälp efter skyddshemsperioden. Till öppenvårdstjänsterna kan du komma och diskutera våldsrelaterade frågor i nära relationer också då du inte behöver, inte vill eller inte kan komma till ett skyddshem. Tjänster finns för dem som upplevt familje- eller närståendevåld, för dem som brukat våld eller för dem som är rädda för våld och för barn som utsatts för eller upplevt våld. Alla är välkomna till tjänsterna oavsett kön. Kontrollera kontaktinformationen till närmaste öppenvårdstjänster här.

Förbundet för mödra- och skyddshem rf
Stationskarlsgatan 4 A 4
00520 Helsingfors
Tfn +358 9 4542440
toimisto@etkl.fi